Shiny happy people...
Ny dag nya tag som man säger. Jag vaknade på ett utmärkt humör idag, varken för trött eller för pigg.. jag var bara nöjd. Den senaste veckan har varit lite hektisk och den har piskat mig så jag är helt slut, men nu känns det som att saker och ting äntligen börjar hitta något slags mellanläge så man kan ta sig framåt. Utöver att jag var otoroligt pigg så var jag även hungrig som en varg när jag vaknade och kom fram till att jag hade ätit 1,5 morot igår och sen bara middag vid 15.30. Hungern tvingade upp mig ur sängen och Billinghams värld som jag kommer sakna riktigt mycket när jag har läst ut den sista boken. Tog mig till frysen och hittade en paj som jag inhandlade på Gårdsbutiken förra veckan, skulle egentligen ha haft med den som lunch under veckan som var men har lyckats glömma bort att jag har den (tur för mig)
Det är en Laxpaj (varmrökt eller var det kallrökt ^^ ) med purjolök och lite annat smått och gott i, jag kan säga att jag njöt så länge den varade. Idag upptäckte jag även att man kan sätta bilderna i miniatyr och sen trycka på dem så de får full storlek om man vill, brukar ytterst sällan vara och titta på bilderna sen så jag upptäckte det av en slump... tidigare har jag bara satt upp dem i den storleken jag sparat dem på datorn (oftast efter att ha förminskat dem betydligt i paint).
Jag har sen den nya soffan kom tänkt ta en bild flera gånger men har inte kommit till skott men idag blev det av och jag tog (håll i hatten) tre bilder. När jag stod där och fotade insåg jag att jag måste önska mig en kamera i julklapp av mamma och pappa för den slags kamera jag vill ha kommer jag nog aldrig unna mig (utöver om jag någon gång lyckas få barn). Men nog om en kamera här kommer bilderna på "underverket" som jag förövrigt sitter som en prinsessa på. Soffan är så otroligt skön att sitta/ligga i + att den känns väldigt solid.
Igår fick både jag och K en attack av spontanitet så vi gick och såg på bio, vi såg "The Dark Knight". Filmen var lång och jag gillade den riktigt mycket. Heath Ledger gjorde en suverän insats som Joker, jag hatar Clowner och han fick mig att rysa vid vissa tillfällen. Innan när jag har läst recenssioner om filmen och alla har prisat hans insatser och t.o.m. pratat om Oscars etc. så har jag mest skakat på skallen och tänkt: "Nu är han död och alla vill göra honom stor o.s.v. mitt i denna tragedi som hans död var" men ack ack, han var KANON. Jag hade inte velat se någon annan person spela Joker. Jag har alltid gillar Heath Ledger från den första filmen jag såg med honom "Patrioten" och sen alla de andra som "En riddares historia", "10 orsaker att hata dig", "Bröderna Grimm" och självklart "Brokeback mountain" etc. Jag tilltalades av hans blonda "busighet" och det är riktigt synd att han gick bort allt för tidigt..... Men nu tillbaka till filmen vi såg. Den innehöll allt och lite till, jag tycker att den höll hela vägen från början till slutet.. ofta när det är en lång film kan iaf jag själv bli lite rastlös (läs kissnödig) och börja sitta och vrida på mig men den höll mig fången all the way. Christian Bale spelade Batman bra och jag börjar tom tycka att han är gullig, vill man se action, få en liten tår i ögat och njuta av bra skådespelare ska man absolut se den.
Ojoj, nu har jag dragit iväg igen i en alldeles för lång blogg, finns det några stackare som verkligen orkar läsa så mycket text? Nu när jag tänker på det, jag är lite nyfiken på att veta vem som läser bloggen (relativt regelbundet) vågar ni "visa" er under kommentarer (behöver inte vara en kommentar men mer bara att man ser vilka som läser)? Har nämligen funderingar på att lägga den privat, men har inte tagit något beslut riktigt än.
Det är en Laxpaj (varmrökt eller var det kallrökt ^^ ) med purjolök och lite annat smått och gott i, jag kan säga att jag njöt så länge den varade. Idag upptäckte jag även att man kan sätta bilderna i miniatyr och sen trycka på dem så de får full storlek om man vill, brukar ytterst sällan vara och titta på bilderna sen så jag upptäckte det av en slump... tidigare har jag bara satt upp dem i den storleken jag sparat dem på datorn (oftast efter att ha förminskat dem betydligt i paint).
Jag har sen den nya soffan kom tänkt ta en bild flera gånger men har inte kommit till skott men idag blev det av och jag tog (håll i hatten) tre bilder. När jag stod där och fotade insåg jag att jag måste önska mig en kamera i julklapp av mamma och pappa för den slags kamera jag vill ha kommer jag nog aldrig unna mig (utöver om jag någon gång lyckas få barn). Men nog om en kamera här kommer bilderna på "underverket" som jag förövrigt sitter som en prinsessa på. Soffan är så otroligt skön att sitta/ligga i + att den känns väldigt solid.
Dagens bilder fotades med rullgardinen nere så ni missar mina "vackra" blommor och lampan. Men huset är fortfarande omgivet av ställningar med ett hemskt, blått nät runt sig och gubbar brukar promenera utanför hela tiden. Höll nästan på att glömma att lägga upp det sista kortet för idag som jag fotade på mitt halsband, jag insåg att det inte var "a walk in the park" att fota det när jag samtidigt låg och var fullt upptagen med att läsa "Sömntuta", jag skulle inte ha sagt det ordet... nu kommer det komma ytterligare en bild ;)
Sömntuta är Billinghams debutroman och det var nog en av de bästa om inte den bästa debutromanen jag har läst av någon författare. Han är så klockren och fick mig att fnissa mitt i allt det hemska. En tjej ligger i ett levande dött tillstånd och kan inte kommunicera med omvärlden och hennes pojkvän sitter bredvid henne och gråter, då får man läsa hennes tankar och känslor och mitt i hans sorg ligger hon och sjunger på "Girlfriend in a coma" hur klockrent är inte det? Jag har sagt det förr och jag säger det igen, gillar du deckare och har inte provat Mark Billingham, gör det!
Tillbaka till halsbandet som blev undanknuffad av min kärlek till böcker. Jag hittade även det på Gårdsbutiken, jag är normalt inte en halsbands-människa utan har otroligt sällan på mig ett halsband (ibland en liten silverfjäril som jag har som faktiskt är rätt så "söt") men när jag såg detta så kände jag att det där är jag. Jag ber om ursäkt för den usla bilden men jag orkar verkligen inte ta ett nytt kort på det. Nu när jag ser Hjärtat tänker jag genast på halsbandet jag hade i Kalix det var ett svart läderband som jag hade en sten som innehöll exakt den blå färgen som finns i detta och lite svart, stenen var formad som ett halvt hjärta och det halsbandet hade jag dag och natt tills den dagen jag kände att jag började släppa min första stora kärlek som var där den dagen jag tog på mig halsbandet. Kanske är det därför jag inte är så mycket för just halsband, för att när jag väl har haft något på mig så har det symboliserat så mycket känslor att jag inte riktigt känner mig "bekväm".
Jag tänkte från början när jag skulle börja blogga igen att det kommer bli som alla andra gånger, jag skriver en dag eller två och sen blir det ett nytt inlägg efter en månad och sen går det ytterligare en och vipps har jag glömt bort både bloggens namn och lösenord. Men jag måste säga att jag är chockad/imponerad att jag har skrivit så pass mycket som jag gör här. Kanske har jag blivit mer "vuxen" och kan/vill dela med mig av mina tankar eller så är det så att många av mina vänner är så långt bort och jag vill ge dem en glimt av min vardag som de inte får om de inte hör av sig och frågar.Sömntuta är Billinghams debutroman och det var nog en av de bästa om inte den bästa debutromanen jag har läst av någon författare. Han är så klockren och fick mig att fnissa mitt i allt det hemska. En tjej ligger i ett levande dött tillstånd och kan inte kommunicera med omvärlden och hennes pojkvän sitter bredvid henne och gråter, då får man läsa hennes tankar och känslor och mitt i hans sorg ligger hon och sjunger på "Girlfriend in a coma" hur klockrent är inte det? Jag har sagt det förr och jag säger det igen, gillar du deckare och har inte provat Mark Billingham, gör det!
Tillbaka till halsbandet som blev undanknuffad av min kärlek till böcker. Jag hittade även det på Gårdsbutiken, jag är normalt inte en halsbands-människa utan har otroligt sällan på mig ett halsband (ibland en liten silverfjäril som jag har som faktiskt är rätt så "söt") men när jag såg detta så kände jag att det där är jag. Jag ber om ursäkt för den usla bilden men jag orkar verkligen inte ta ett nytt kort på det. Nu när jag ser Hjärtat tänker jag genast på halsbandet jag hade i Kalix det var ett svart läderband som jag hade en sten som innehöll exakt den blå färgen som finns i detta och lite svart, stenen var formad som ett halvt hjärta och det halsbandet hade jag dag och natt tills den dagen jag kände att jag började släppa min första stora kärlek som var där den dagen jag tog på mig halsbandet. Kanske är det därför jag inte är så mycket för just halsband, för att när jag väl har haft något på mig så har det symboliserat så mycket känslor att jag inte riktigt känner mig "bekväm".
Igår fick både jag och K en attack av spontanitet så vi gick och såg på bio, vi såg "The Dark Knight". Filmen var lång och jag gillade den riktigt mycket. Heath Ledger gjorde en suverän insats som Joker, jag hatar Clowner och han fick mig att rysa vid vissa tillfällen. Innan när jag har läst recenssioner om filmen och alla har prisat hans insatser och t.o.m. pratat om Oscars etc. så har jag mest skakat på skallen och tänkt: "Nu är han död och alla vill göra honom stor o.s.v. mitt i denna tragedi som hans död var" men ack ack, han var KANON. Jag hade inte velat se någon annan person spela Joker. Jag har alltid gillar Heath Ledger från den första filmen jag såg med honom "Patrioten" och sen alla de andra som "En riddares historia", "10 orsaker att hata dig", "Bröderna Grimm" och självklart "Brokeback mountain" etc. Jag tilltalades av hans blonda "busighet" och det är riktigt synd att han gick bort allt för tidigt..... Men nu tillbaka till filmen vi såg. Den innehöll allt och lite till, jag tycker att den höll hela vägen från början till slutet.. ofta när det är en lång film kan iaf jag själv bli lite rastlös (läs kissnödig) och börja sitta och vrida på mig men den höll mig fången all the way. Christian Bale spelade Batman bra och jag börjar tom tycka att han är gullig, vill man se action, få en liten tår i ögat och njuta av bra skådespelare ska man absolut se den.
Ojoj, nu har jag dragit iväg igen i en alldeles för lång blogg, finns det några stackare som verkligen orkar läsa så mycket text? Nu när jag tänker på det, jag är lite nyfiken på att veta vem som läser bloggen (relativt regelbundet) vågar ni "visa" er under kommentarer (behöver inte vara en kommentar men mer bara att man ser vilka som läser)? Har nämligen funderingar på att lägga den privat, men har inte tagit något beslut riktigt än.
Kommentarer
Postat av: Malin
Jag läser! ;)
Postat av: Caroline
Jag läser också! =)
Postat av: Nilla
hoho skrev nyss på fl och så såg jag att du hade blogg med :D Så nu vet jag ju vilken film ni var på :p
Postat av: Miika
Jag läser. :)
Trackback
