Frankly, my dear, I don't give a damn!

Jag har suttit in i det längsta och låtsas att jag inte oroar mig för torsdag, men det gör jag. Jag verkligen avskyr att fara till sjukhuset när jag inte vet vad jag har att vänta mig. Eftersom jag kommer vara där större delen av dagen så hinner min hjärna måla upp 2000 olika scener som kan komma. Äh, det är bara att bita ihop och hoppas på det bästa. Jag hoppas att dl kan skjutsa mig dit så jag inte behöver sitta och vänta nästan 2h på mitt första möte på sjukhuset.

Idag kommer en VVS-montör på besök. Det ska bli riktigt skönt för det är fruktansvärt irriterande att måsta skrapa golvet varje gång man går in. E hade satt sin handduk på golvet natten mot måndagen så den var inte lite blöt, det vara bara att slänga in den i tvättmaskinen och ta en tur där.

Jag hatar telefonförsäljare. Varför i helvete ska de ringa till en före fan?! Det bästa är när det ringer och jag sliter mig upp och kämpar för att inte kräkas hela vägen till telefonen p.g.a. att jag är så trött.. sen när jag lyfter luren så får man ett PIP i öronen. Jävla telefonväxlar som ringer upp flera nummer och när ett svarar stängs de andra ner.