Frankly, my dear, I don't give a damn!

Idag skiner solen ute och allt känns så nära perfekt man kan komma. Att jag håller på att bli förkyld rör mig inte det minsta just nu, idag är min dag! Jag vaknade utvilad för första gången på länge, jag har ätit lunch i lugn och ro och nu laddar jag batteriet till kameran så att jag förhoppningsvis kommer mig ut och fotar i det vackra vädret. Under tiden batteriet laddas så tänker jag sitte och avnjuta ett glas cola zero och skriva lite på datorn.

Jag är så glad att jag och gumman har hittat tillbaka till varandra. Det börjar kännas som gamla tider och finns det något bättre än att sitta och prata med en som man kan gå så långt tillbaka i tiden med? Att kunna sitta och dra upp minnen från när man fortfarande inte hade hunnit bli en fjortis och sen när första stora kärleken kom och alla äventyr man var ut på via festivaler o.s.v. Det är skönt att minnas och inte bara se de sorgliga delarna i ens förflutna, man får även se de då man var strålande lycklig och det kändes som att ingenting kunde stoppa en. Ack vilken drömvärld man levde i på den tiden? Man behövde inte oroa sig för någonting, mat, räkningar ja allt var serverat på ett silverfat, behövde man kläder fick man nya direkt, skor, vinterjackor, semestrar till olika länder / skidorter i Sverige och Finland o.s.v. Om jag någongång lyckas bli mamma ska jag göra allt jag kan för att mitt barn / mina barn ska få ta del av upplevelser som jag gjorde när jag var liten. Att resa och se världen tillsammans med sin familj, det finns ingenting bättre. /nostalgi off

Men men mina vänner. Nu ska jag försöka göra någonting vettigt. Jag hoppas att ni alla får en riktigt underbar dag tillsammans med de ni älskar. I miss you all (inte alla nej, det skulle vara att ljuga).