Frankly, my dear, I don't give a damn!

Tiden bara springer fram just nu, har jobbat Mån - Idag och resten av veckan har jag inte planerat in så mycket. Visst på Fredag ska vi iväg och spela lite Frisbeegolf, eller pojkarna ska spela jag ska fota och njuta av att umgås med vänner. Jag borde nog också packa lite men när man packar så betyder det att det är riktigt kort tid kvar tills man ska åka så jag ska lura mig själv att det är låååååång tid kvar.



Jag har verkligen världens bästa arbetskamrater, de är så stöttande att jag blir riktigt rörd. Jag skäms nästan att säga det men de är mer stöttande än många av mina vänner som är så inne i sitt. Men man kan inte alltid finnas där för andra och det är tanken som räknas.

Dags att ringa mamma som jag inte hade tid att prata med för att en vän droppade in för att prata lite, de hör av sig allt bra mycket nu.. kanske är de mer skraj än jag (om nu det är möjligt). Jösses vad jag skulle vilja skriva av mig, men det går verkligen inte. Det känns dock bra att de vänner som står mig riktigt nära vet allt och att jag med dem kan prata om vad som åker runt i mitt huvud. Ni är bäst och tack L du som verkligen ställt upp och visat än en gång varför vi varit vänner i så många år. ♥ Sen får vi inte glömma bort P som gjort mer än vad jag väntat mig av någon jag känner, helt otroligt att det finns sådan osjälviska människor i världen. ♥