Frankly, my dear, I don't give a damn!

Idag är en sådan dag då jag längtar ut till stugan, jag måste verkligen ta och ta lite nya kort eftersom dessa är väldigt gamla! Jag är så nyfiken på hur det ser ut vid sovstugan och bastun, under sommaren utökade de altanen där och satte in en badtunna - jag vill prova den NU! En sak som är bra med stugan är att det är så otroligt lugnt och tyst där, det känns som att man kommer till en helt annan värld. Jag kommer ihåg när mamma och pappa bestämde sig för att bygga en stuga, de kollade ut tomten och donade och sen var jag och min pappa och syster där en dag och tittade på grunden. Sen växte en stuga fram sakta men säkert, pappa, morfar och farfar jobbade på i den med hjälp av andra så klart! Jag kommer ihåg när jag och mamma fick rengöra klinkersarna när de var satt på plats och jag kommer ihåg första gången jag gick upp för trappen i stugan, en trapp som min farfar har gjort, jag tycker fortfarande att det är lika läskigt att gå i den som jag gjorde första gången. Jag var så stolt när jag fick ett eget rum där, jösses vad jag höll på att plocka och dona där uppe så att det skulle vara mysigt. Jag spenderade bra mycket tid i fönstret på min sida för att se när min kompis K var på intågande från andra sidan av skogen.

Det känns som att detta är en dag full av nostalgi! Denna stuga besöktes flitigt av mig och mina vänner, vi spelade musik på mammas gamla lp-spelare, vi hade snöbollskrig (som inte alltid var så rättvisa) vi tittade på filmer och busade runt som galningar. Jag kommer ihåg när jag och V skulle åka och möta L,U och P vid grinden med skotern, tyvärr funkade inte lyset på den så vi fick köra med en ficklampa, hur tokiga får man vara? Men det fanns även en period då jag inte gillade stugan alls, det var när jag stötte på min första stora kärlek, R. Mamma och pappa ville ha ut mig till stugan och i stort sätt tvingade ut mig dit och jag var så FÖRBANNAD för att jag inte fick stanna hemma och göra vad jag ville, jag ville spendera varje vaken sekund med honom också tvingade de ut mig mitt ute i ingenstans. Jag har haft många gräl med mina föräldrar om detta och dessa minnen gav mig länge en negativ syn på stället, som tur var har jag vuxit upp och lagt det bakom mig så nu är det bara alla lyckliga stunder från stället som fyller upp mitt minne, idag kan jag sitta och le åt alla minnen.

Jag åker upp till Norrbotten (riktiga Norrland till er muppar som säger att allt norr om Gävle är Norrland, ni vet ingenting) under Jul och då ska jag NJUTA av att vara i mina hemtrakter, att lyssna på riktigt Norrländska och bara känna lugnet. Den 25:e Dec är planen att åka ut till stugan, elda i badtunnan och ta mig mitt livs första dopp i en sådan, vem hade kunnat tro att det skulle dröja 30år och 1 dag innan jag plaskade runt i en sådan (om nu inget händer och jag inte får mitt dopp då). Här har ni riktigt Norrländska från en yngre Kalixbo och en äldre kvinna och en yngre kille.