Frankly, my dear, I don't give a damn!

Nu är jag verkligen less på att vara trött, jösses Amalia är allt jag kan säga! Att ha en förkylning som åker runt i kroppen men som vägrar bryta ut ordentligt kan driva mig till vansinne, jag går inte runt och snörvlar och hostar men jag känner en konstant trötthet och som att jag har hela hjärnan full med bomull (insert funny joke here). Nu är det så här att antingen får skiten bryta ut ordentligt så att jag kan bli frisk igen eller så kan den dra åt helvete!

Eftersom kroppen inte är på topp så har jag ingen lust / ork att göra någonting, jag vill bara lägga mig ner och sova tills jag vaknar upp och känner mig 100% frisk (och det innebär inte att jag ska gifta in mig i Fam Frisk). Jag antar att det bara är att bita ihop och se glad ut, K kommer nog snart börja kommentera att varje gång han kommer hem så ligger jag och sover.

Innan jag avslutar detta så kan jag säga att jag hämtade kläderna idag. Mina linnen var lite stora, eller ska linnen sitta ganska löst kanske? Den tiden jag använde linne för 1000år sedan så var det tajt som gällde, nu har man iof inte figuren för ett tajt ett ;) Jag blev riktigt nöjd med min svarta tröja och blev genast sugen på en till men i en annan färg, men jag ska "hold my horses" och vänta.. får köra som Engelsmännen säger: Patience is a virtue.